Hej fina PDA-föräldrar!

Året tickar på och nu har det gått alldeles för lång tid sedan vårt senaste PDA‑prat – vår intervjuserie där vi lyfter personliga erfarenheter och professionella perspektiv på PDA.

I dag träffar vi Sofie, en av initiativtagarna bakom vår allra första lokala grupp: PDA Göteborg. Gruppen startades för bara någon vecka sedan utifrån ett behov hos PDA-föräldrar i Göteborg med omnejd om att få ses, prata och hitta igenkänning med andra föräldrar på hemmaplan. I det här samtalet berättar hon om varför hon tog initiativet, vad hon hoppas att gruppen kan bli, och hur det känns att kliva fram för att skapa något hon själv saknat under flera år.

Hej Sofie, PDA Göteborg startades förra veckan – vad var det som gjorde att du tog steget och var med och drog i gång gruppen?

- Jag hade, trots att jag var jättesugen, inte möjlighet att delta på den träff som arrangerades av några PDA-föräldrar i höstas i Mölndal. Då fick jag istället tanken att bjuda in till en träff närmre mitt hem, för att själv kunna vara med. När vår träff här i Partille väl skulle bli av kändes det naturligt att göra den med en koppling till föreningen där jag då blev den första “västkust-representanten”.

Jag hade önskat att föreningen fanns redan för tre år sedan, då jag fick upp ögonen för PDA, så nu när den finns vill jag vara en del av, och hjälpa andra att hitta, den gemenskap och det stöd en förening kan ge PDA-familjer.

Vad hoppas du att en lokal PDA‑grupp skulle kunna ge redan från start, både för dig själv och för andra föräldrar?

- Möjligheter att träffa varandra live är i fokus för mig, då det är det jag själv saknat i några år. En förhoppning är att det blir ett klimat i vår Facebook-grupp PDA Göteborg med omnejd där de som är intresserade kan arrangera träffar runt om i Göteborg/regionen och att det genom olika initiativ kan skapas många givande sammanhang för PDA-föräldrar som möter liknande utmaningar.

Det är inte första gången du väljer att att vara synlig och ta ordet i frågor som rör svårigheter många av oss och våra barn möter. I januari skrev du en insändare till Partille Tidning (PT) om bristen av skolstöd från kommunen. Ämnet var så iögonfallande att tidningen sedan skrev en artikel där du intervjuades. Dessa inspel valde kommunens utbildningsförvaltning att besvara i en debattartikel i PT. Heja dig! Vad har det betytt för dig personligen att kliva fram på det sättet?

- Till slut var det omöjligt för mig att inte göra det. Min stora frustration kring hur samhället i stort, och kommunen vi bor i, inte stöttar barn och familjer som min behövde få ett utlopp. Jag har genom åren varit tacksam över att då och då känna igen mig i andra föräldrars texter. Därför känns det också fint att själv ha fått ge något tillbaka och samtidigt visa mina barn att jag står upp för oss!

Jag uppskattar verkligen att lokaltidningen ville lyfta några av mina tankar efter insändaren jag skickade in. Jag brinner för att ALLA barn ska ha miljöer att blomstra i. Ju högre kravkänslighet desto högre lyhörd- och nyfikenhet krävs från hos oss vuxna!

Föreningen PDA Sverige har nu funnits i ett år (hurra!) och vi märker ett stort behov av lokala sammanhang för PDA‑familjer. Är det svårt att komma igång? Och hur kan utrymme för det skapas i en redan så tung vardag som den PDA-familjer ofta befinner sig i?

- Jag hade ju fördelen att kunna kontakta de som arrangerat den första PDA-träffen här, samt även sett på föreningens Facebooksida att intresset var ganska stort på Västkusten. Sen valde jag ju att ha träffen i en lokal väldigt nära min egen bostad för att själv ha möjlighet att delta (tips!). Ett annat tips för att hitta en plats att vara på är att kulturhus och kommunernas anhörigstöd kan ha lokaler tillgängliga för träffar, våga fråga!

Föreningen har ju snappat upp att det finns stor efterfrågan att ses runt om i landet och jag vill absolut peppa andra att skapa sammanhang. Går det inte att ses live (jag har själv haft en lång period då lämna lägenheten inte var ett alternativ), kan digitala träffar med lokala deltagare kanske vara ett alternativ som start?

Jag har en idé om att ta fram en enkel lista med tips och förslag på samtalsstruktur att ha som stöd för framtida PDA-träffar här, kanske det kan underlätta även för initiativ på fler orter?

Om du blickar framåt: Vad hoppas du att PDA Göteborg ska kunna bli på sikt?

- Jag har verkligen ingen aning, och orken åker ju bergodalbana med livssituationen, vilket säkert många känner igen sig i. Men jag tänker att tillsammans är man mindre ensam och tillsammans har vi större chans att påverka våra egna förutsättningar till det bättre.

Stort tack, Sofie, för att du delar med dig av både mod, drivkraft och igenkänning, och för att du visar hur mycket det kan betyda när någon tar första steget.

Lokala initiativ som PDA Göteborg växer ofta fram ur behov: att inte vara ensam, att skapa något tillsammans och att göra vardagen lite lättare för fler familjer.

Du som bor i Göteborg med omnejd är varmt välkommen att helt förutsättningslöst gå med i den lokala FB-gruppen PDA Göteborg med omnejd. Där kan du delta i PDA-relaterat snack om du vill, och även få info om kommande träffar.

Och du närstående till ett barn eller ungdom med PDA, vill du själv bjuda in till en lokal träff där du bor, digitalt eller fysiskt, så finns det stöd att få från föreningen. På vår webb hittar du mer information om hur man startar en lokal grupp eller helt enkelt arrangerar en träff med andra PDA‑föräldrar i närheten.

Relaterade länkar:

Lokala gruppen PDA Göteborg med omnejd på Facebook

Starta eller delta i en lokal grupp i föreningen